Recension
[image name=betyg3]
Som sig bör presenteras debuterande Forest med den mystik man vant sig vid från skivbolaget Service. Men mystiken sträcker sig inte bara till ett kortfattat bandnamn, surrealistisk/romantisk artwork och kryptiska presentationstexter. Vidare är det faktiska drömmar om planlösa promenader i nordliga skogar, känslan av att ha gått vilse och ljudet av isande tystnad. Möjligheten att troll och älvor existerar. Det är den mystiken Forest ljudsätter på debutskivan.
Musikaliskt ligger mystiken i det minimalistiska. Det är flytande drömpop och monoton synth hålls vid liv med ett trummaskinskomp och över detta blåser sången lätt. Ett tidlöst sound, på två sätt. Både genom sin enkla och okonstlade framställning och i den nostalgiska känsla det framkallar.
Minimalismens baksida är dock en vaghet och Forest framstår som enkelspåriga när det enda egentliga mönsterbrottet på skivan är en stunds munspelande. Men nog är känslan av att vara vilse, inte bry sig och praktisera fullständig sinnesnärvaro i skogen nattetid tillräckligt. Här är en ny dimension i svenskarnas omtalade kärlek till skogen.
