Recension

The Radio Dept. - David - Recension

Jag tycker vi börjar med att nämna det ofrånkomliga – väntetiden på The Radio Dept.s nya album, för att aldrig prata om det igen efter detta. När Labrador själva berättar om att The Radio Dept. ringde upp dem klockan fem en tidig höstmorgon 2007 vilket var fyra timmar innan albumet skulle mastras för att berätta att de inte skulle bli klara i tid, så förstår man att det pratats en hel del om detta. Hur som helst, sedan dess har vi åtminstone fått chansen bekanta oss med EP:n Freddie and the Trojan Horse och nu David. Vad man där emot kan undra över är hur deras musik kommer att låta när albumet väl kommer.

Till skillnad från Freddie… så saknar titelspåret David den slagkraft och hänförande melodi som jag är rätt säker på att de flesta lyssnare eftersöker. Det är inte en sådan låt som sätter sig direkt, man måste ge det lite tid och otålighet är nog ett av de största problemen när det gäller all musik i dag – man ska lyssna på allt i stället för att sätta sig ner och lyssna ordentligt. Och om man inte ens skrapar på ytan så är det lätt att missa saker, till exempel det eleganta ljud vilket påminner om en tamburin som lägger sig varsamt i bakgrunden och i stället låter syntharna och den dunkla beaten ta över som ledande delar av arrangemanget trots att det spelar en minst lika betydelsefull roll i uppbyggandet av den smått mystiska och lugna stämningen.

Värst av allt vore det om man som lyssnare väljer att bara lyssna på titelspåret och inget mer för Messy Enough, som för övrigt är en cover och får mig att tänka på en gammal Gentle Touch-låt, och den instrumentala låten The Idle Urban Contemporaries bjuder på mer upplyftande melodier att försjunka sig i. Allra helst hade jag nog velat ha sång även över The Idle Urban Contemporaries men som de flesta vet så får man inte alltid som man vill. I slutändan är jag nöjd att vi får ännu ett livstecken från The Radio Dept. och det ett mycket inbjudande och positivt sådant i väntan på Clinging to a Scheme, när det än kommer.

Mats Rajala

Läs mer