Recension
Pallers arbetsprocess beskrivs ungefär på följande sätt; det börjar med att den ena medlemmen spelar in den viskande sången, som är ett av skikten i slutprodukten, som han sedan laddar upp till den andre medlemmen. Denna bygger upp låten och sedan drar de båda till Spanien för att i en vecka spela in låtarna och sedan återvända hem med det färdiga resultatet.
Titelspåret, Humdrum, är mörkt och tungt men det är något som skiner igenom den tjocka dimman som byggs upp av de mastiga trummorna. De varma ljusa syntarna skär igenom den annars så tjocka ljudbilden, precis som om det vore solens strålar vid en soluppgång vid den spanska floden Ebro. Som försiktigt tränger igenom ett kraftigt morgondis.
Det skall bli intressanta att höra vad Pallers har att erbjuda i framtiden, för det tredje spåret som även är det enda som inte är en annan version av Humdrum är en mycket ljusare historia, och mer upplyftande. Lite som att diset försvunnit ut mot havs och efter lämnat sig en fyll insyn i det vackra och ståtliga flodlandskapet. Det är musik att luta sig tillbaka till och suga åt sig varenda lilla ögonblick.
Missa inte Ultracity Epic Remix vilken är som ett arkadspel. Ett sådant 2D-spel från sent åttiotal där man med sitt lilla rymdskepp skall skjuta ner allt som rör sig på displayen. Fast i ljud.
