Intervju

intervju: portrait painter

Portrait Painter

Imorgon, torsdag den 28:e augusti, är det Bonjour goes Adult på Pusterviksbaren i Göteborg. Där kommer Alexander Gustafsson, eller Portrait Painter som ni kommer att lära känna honom som, att göra sin första spelning tillsammans med Bye Bye Bicycle som kompband. Dessutom firar han sin tjugonde födelsedag.

Efter det kommer han med Adam Bolméus och Kalle von Hall från Bad Cash Quartet att spela in en demo. Det är mycket på gång med andra ord.

Alexander Gustafsson växte upp i den lilla byn Sätila som ligger strax utanför Göteborg. Det var där i sitt barndomshem som han vid tolv års ålder började intressera sig för musiken och upptäckte Håkan Hellström som senare tog honom vidare till The Plan och just Bad Cash Quartet.

När kom Portrait Painter till?

- Det var efter ett besök hemma hos Jonas (Jonas Game även känd som Jonas Lundqvist, även han från Bad Cash Quartet, red. anm.). Vi satt och spelade och jag lärde honom gamla Bad Cash-låtar han glömt bort ackorden till. Han visade mig nya låtar och frågade mig om tips och råd. Allt var så pass inspirerande att jag samma kväll skrev fyra låtar och i och med det blev jag Portrait Painter.

Hur kom du i kontakt med Jonas?

- Jag kontaktade honom för att fråga om han ville ha en ny hemsida och det var via den vägen. Jag driver nämligen företaget Unknown Design tillsammans med en vän som numera är bosatt i Finland. Vi sysslar mest med hemsidor och att göra skivomslag, främst till indiemusiker i Göteborg. Drömmen är ju att en dag kunna leva på det, sida vid sida med musiken.

Namnet Portrait Painter, varför valde du just det?

- Det finns två förklaringar; den ena är att det är en del av ett konstprojekt där porträtt spelar in en stor roll, och dels kommer namnet från The Bear Quartet-låten med samma namn. När jag lyssnar på den får jag samma känslor som jag själv vill förmedla med min egen musik.

Så hur känns det att du ska spela med dina barndomsidoler?

- Jag kommer ju inte att spela med dem nu, förutom i studion när vi spelar in demon. Självklart är det helt galet. Jag kunde inte sova på två veckor efter att Adam kontaktat mig och sagt att han ville spela in med mig.

Tyvärr så vänjer man sig ganska fort. Men visst är det sjukt, lite för bra för att vara sant. Men så upptäcker man väl efter ett tag att de inte är de onåbara gudarna man höjt dem till under hela sin ungdom.

Dina myspace-låtar är inspelade i hemmet. Var det något du planerade och tänkte ”nu jävlar ska de upp på myspace”?

- Nej, verkligen inte. Jag spelade in dem för att inte glömma av dem. Egentligen skäms jag en aning för att de fortfarande ligger uppe, men det kommer ju ändå nyinspelade versioner inom en snar framtid. Så skit samma.

Låtarna är avskalade och rätt så lugna. Hur kommer de att låta när du spelat in demon?

- Det kommer bli lite hårdare. Som en hård Joel Alme kommer jag nog att låta skulle jag säga.

Medan ni väntar på att få höra den, med största sannolikhet fantastiska, färdiginspelade demon kan ni bege er till Portrait Painters myspace-sida och lyssna på de låtar han spelat in framför sin dator. Ni kan också titta på hans vackra bilder på Flickr.

Läs mer