[image name=betyg4]

I Sverige har man, fullt förståeligt, längtat efter våren. Nu är den här. Vissa har också, förhoppningsvis i alla fall, längtat efter Peter Bjorn And Johns sjätte skiva. Nu är den här även den. Den heter Gimme Some, och jag kan inte undgå att tycka att den borde varit efterlängtat av fler, att den borde varit lika upphaussad här på hemmaplan som på andra sidan Atlanten. Ja, mer som våren. Att bandet hade fått spela på Skavlan och inte bara på Conan (att den förstnämnde är ett narcissistiskt skämt till programledare jämfört med den senare, spelar ingen roll). Det är en elva spår stark skiva som hade förtjänat den uppmärksamheten.

Gimme Some. Undrar lite om uppmaningen är ironisk. Till vilka är den riktad? Peter Bjorn And John? De har ju redan levererat, tänker jag. Massor. Kanske är uppmaningen bandets sätt att ironisera. Att uppmaningen skulle vara riktad från publiken, alla ”fans” som bara tagit Young Folks till sina hjärtan, att den skulle vara riktad från alla journalister (och bland dessa räknar jag mig själv) som frågat om one hit wonder-stämplar hit och pitchfork-listor dit. De säger Gimme Some. Ovetande om att de från Peter Bjorn And John redan fått mer säger de i kör: ge oss något. Leverera. Och, trots att de skulle kunna vara bittra, peka på att de faktiskt redan gjort det som efterfrågas, att de bara gått framåt sedan den där klädsamma, men ack så förrädiska duetten med Victoria Bergsman, så knyter de näven i byxfickan och ger oss en skiva som inte går att ignorera. Den är alldeles för bra för det.

Inga bongotrummor ödsligt ekandes i bakgrunden. Inget visslande. Bara låt efter låt uppbyggd av det simpla indie/powerpop/rock-recept som är Peter Bjorn And Johns främsta styrka. Det vill säga att man är en trio som vet hur man hanterar gitarr, trumma och bas, samt att man omfamnar spelglädjen som medföljer då dessa instrument får samspela i enkla melodier. Lägg på lite körer, percussion och ännu fler gitarrer, för att inte glömma Peter Moréns snygga röst och härligt nonchalanta frasering, och sen har vi den där. Den nästintill perfekta popplattan.

De är som käftsmällar, låtarna. Merparten av dem i alla fall. Minst fem av dem skulle kunnat bli p3-hits om det inte vore för det faktum att p3 spelar mycket sämre musik nu än vad man gjorde för sju år sedan. Från afropop-gitarrerna på Dig a Little Deeper, via årets cowbell i Second Chance till punkiga höjdpunkten Lies. Plus en snygg indiedisco-dänga, May Seem Macabre, och lite kungahus-kritik, (Don’t Let Them) Cool Off, vilket är något jag alltid välkommnar, vare sig det är bra eller inte. Allt genomsyras dessutom av en sorts energi, en livekänsla som likt vårsolen gör en glad, värmer. Har en känsla av att producenten Per Sunding, med ett förflutet i Eggstone, haft ett finger med i spelet på den punkten. Har man producerat Bob Hund så har man koll på det där med musikalisk energi.

På skivomslaget är det tre tummar upp på en och samma hand. Handen är blå. Det är ett rätt löjligt omslag, lite för putslustigt för min smak. Musiken däremot, den förtjänar inte bara tre, utan fyra tummar upp. Den låter precis så bra som jag tror att Peter Bjorn And John kan låta. Den är precis i min smak.

Enligt utsago ska skivan innehålla spår av Motown, Stax, engelsk pop, brasiliansk tropicaliamusik, svensk visa och ”ytterligare några stilar i skivhyllan”.

Spårlista

1) Ett land som inte är
2) I spåren av tåren
3) Babel
4) Esther
5) Så synd (so sad)
6) Dan Andersson-land
7) Stadshotell
8) Oh jag älskar dig! (ooo baby, baby)
9) Den vilda andens sång
10) Att komma ikapp

Skivan släpps på Morén Pop/Bonnier Amigo.

- En kompis sa att de lät som en ruffig och skitig Peter Le Marc. Och de tog jag som en mycket smickrande komplimang, berättar Peter Morén för PSL.

Det är Moréns kompis beskrivning på hur hans nästa soloalbum kommer att låta. Förra året släpptes The Last Tycoon och nu i februari kommer det ett till. Det nya albumet som fått titeln I spåren av tåren kommer att sjungas på svenska. Och vi väljer att placera Morén i det där facket av svenska musiker som verkar göra hur mycket som helst med tanke på att han även är en del av Tutankamon.

På skivan finner vi bland annat Markus Krunegård och Adam Olénius på kör samt Lars Skoglund på trummor. Tobias Fröberg har även ett finger med i spelet.

På PSL finns det en lång intervju med Morén att läsa.

Adam Olenius. Peter Morén. Daniel Värjö. Niklas Korssell. Fyra musiker från de fyra svenska banden Shout Out Louds, Peter Bjorn and John, The Concretes och The Plan. Där har du Tutankamon. Hur dessa fyra herrar kom på den utmärkta idéen att starta en grupp och göra en platta tillsammans är oklart, men det finns någon form av historia att berätta. De skickade under hösten 2008 in en demo utan att berätta vilka de var, och A&R på Playground Music fastnade direkt. Denna demo var en halv platta som redan var färdiginspelad och i februari spelades den andra halvan in.

När jag lyssnar på Tutankamon får jag en bild framför mig där fyra kompisar träffas, snackar lite om hur det vore att spela tillsammans och sedan gör något konkret av det. Det låter som de suttit i någon sunkig lokal och jammat lite, hittat en slinga de alla fastnat för och byggt vidare på den. Låtarna framstår allihopa som spontana med eftertanke, lekfulla och charmiga. Jag vet inte helt säkert vad som krävs för att musik ska kallas för garagerock, kanske någon speciell typ av ackordföljd eller något annat musiktekniskt, men jag tycker det ordet passar utmärkt på den musik Tutankamon gör. Det är de raka och rockiga melodierna, det skarpa gitarrspelandet med medföljande riff och att hela ljudbilden emellanåt ger ett oförädlat intryck, som bidrar till detta. Och kanske är det just vad man eftersökt.

Lite imponerande är det allt, att de på en så pass kort tid lyckats göra detta lilla projekt trots att albumet de skapat inte är något perfekt. Men den kommer åtminstone att underhålla lyssnaren med både med de livliga och de lite lugnare melodierna och det passar alldeles utmärkt i väntan på att sitt favoritband släpper nytt material. Vare sig det handlar om något som dessa fyra kommer vara delaktiga i eller ej.

Spårlista

1. The Feeling
2. It Don’t Move Me
3. Just the Past
4. Nothing to Worry About
5. I’m Losing My Mind
6. Living Thing
7. I Want You!
8. Lay It Down
9. Stay This Way
10. Blue Period Picasso
11. 4 Out Of 5
12.  Last Night

Under våren kommer Peter Bjorn and John att släppa ett nytt album och det första smakprovet kommer att dyka upp redan innan jul på din favoritklubb, någon blog eller kanske på iTunes? Det ska bli mycket intressant att se ifall de klarar av att göra en hit av samma kaliber som Young Folks.

Albumet är producerat av bandet tillsammans med Lasse Mårtén som även har skött mixningen. Under året som gått har man spelat in i bland annat Stockholm, New York och Los Angeles.

Ifall ni är sugna på att se dem live så har ni tre chanser i februari.

När och var?

25 februari – Stockholm, Strand (fd. Street)
26 februari – Malmö, KB
27 februari – Göteborg, Storan