[image name=betyg3]

När man stagnerar som band bör man tänka om. Eller om man aldrig har varit riktigt bra, bör man också tänka om. Ifall ett band haft en musikalisk idé om hur musiken ska låta, men den musikaliska idén aldrig varit riktigt bra, så bör man se över den. Musik är som ett företag helt enkelt.

O’Deaths stil har varit att spela punkig folkmusik, fartfyllda gitarrer, fioler och en bred howdydowdysång. Det har inte fungerat särskilt väl på skiva, idén är god, men framförandet lackar dessvärre. Därför är det väldigt kul att höra deras senaste skiva, frenesin och aggressiviteten har lagts i bakgrunden och istället tickar de fram en folkmusik som brinner till. Kampviljan är intakt, men punkivern behöver inte maximeras till fullo hela tiden. Ett väldigt välbehövligt val för bandets fortlevnad. Och att Greg Jamie inte sjunger så förbannat gnälligt gör sitt också.

Bandets kärnpublik har länge älskar deras blandning av stilar, men majoriteten har känt att det är för svårtillgängligt. Ifall Outside blir skivan som vinner ny publik eller stöter bort den gamla är ett sådant risktagande ett band måste göra ibland. Just för att inte stagnera. Det är modigt och O’Death ska ha all heder för det.

O’Death – Home

Riktigt bra, någon slags country känns det som. Själva kategoriserar dem sig inom gothic, country och punk på deras myspace-sida. Låten är med på deras nya album Broken Hymns, Limbs, & Skin.