Samtidigt som Thomas Häméns visuals projicerar blommor som slår ut på en stor duk kliver The Embassy upp på scenen. Först upp är Torbjörn Håkansson, iklädd de ljusblåaste jeansen någonsin. Han slår sig ned vid sina synthar, tittar ut över publiken med sin karaktäristiskt skeptiska blick och inväntar Fredrik Lindson. När även han är uppe på scen startar de introt. En helt annan version av Roundkick än den som agerar albumöppnarare på Sweet Sensation dras igång. En mer lekande version, där beatet och basen får ta en större plats. Där Fredriks släpiga sång närmast smälter samman med musiken. Sedan är popkavalkaden i full gång.

Publiken är blandad. En del äldre, som var med när det senast begav sig, och en del, yngre som inte riktigt vet vad de ska vänta sig. Ett par, kanske tre, yngre män, säg knappa tjugo, illustrerar detta väldigt väl. De står i ring och diskuterar alldeles innan spelningen. En av dem uttrycker att det nog blir en kort spelning, med enbart hits för ”de har ju inte så mycket material”. Jag blir elitistisk när jag hör det. Myser lite för mig själv av tanken att de nog inte kommer få som de vill. Och jag har alldeles rätt.

Det låter banalt, men The Embassy ger mig verkligen precis det. Allt jag någonsin vill ha i popmusik. Såväl på skiva som live.

Redan när andra låten, Related Artist, kommer igång börjar jag förstå. The Embassy tänker inte bjuda på det förväntade, de tänker inte spela Some Indulgence eller You tend to forget. De tänker inte ge publiken en uppradning av sina mest välkända alster. De tänker spela hela nya skivan, rakt igenom. Och som de gör det. Låt efter låt rullas igång, de får växa och står på sina egna ben. Pop när den är som allra finast. Om någon tvivlat på storheten i Sweet Sensation, gör inte det! Den är fantastiskt fin på skiva, och kanske än bättre live. Om inte annat så mer livfull, dansant och extrovert.

Fredagens spelning på Inkonst var min tredje med The Embassy. Det var också den mest fläckfria spelning. Inga tekniska strul, alls. På sätt och vis förväntar man sig lite strul och egenheter. Så när strulen försvinner är det härligt att egenheterna får ta större plats. Allra tydligast är Torbjörns termos. Ur den häller han vid ett flertal tillfällen upp något i den tillhörande termosmuggen. När han sedan får feeling bjuder han på dans, samtidigt som han dricker. Det är svårt att inte älska The Embassy i ett sådant ögonblick.

Som helhet är spelningen verkligen en hel, fullständig upplevelse. De vackra ljudbilderna, de sjungande xylofonerna, de egendomliga men ack så älskvärda samplingarna, Fredriks släpigt halvfalska sång, ja allt tillsammans skapar The Embassy och deras storhet. Och allt lyfts upp och visualiseras med hjälp av Thomas Hämén. När spelningens, och Sweet Sensations, sista låt All I ever wanted rullar igång kan jag inte låta bli att le för mig själv. Vill man få sig en lektion i fantastisk pop ska man lyssna på den låten. Antagligen en av årets allra vackraste. Det låter banalt, men The Embassy ger mig verkligen precis det. Allt jag någonsin vill ha i popmusik. Såväl på skiva som live.

Det sägs att Zeigeist gör sig bäst live. Själv har jag ännu inte lyckats se om det är sant eller inte. Har du, precis som jag, missat deras spelningar får vi i nu år ännu en chans att se dem live.

Bor du i Göteborg och vill se Zeigeist händer det redan imorgon!

När och var?

3 oktober – Göteborg, Storan
31 oktober – Malmö, Inkonst
12 december – Stockholm , Debaser Medis

Biljetter:

Biljetter säljs via sedvanliga förköpsställen och i vissa fall via Ticnet.

Sveriges ”electro-drottning” »Sophie Rimheden« kommer att bli förband åt »Bunny Rabbit« på deras två spelningar i Sverige. Sophie Rimheden är just nu aktuell med sin senaste skiva Traveller.

När och var?

21 maj – Malmö, Inkonst
26 maj – Stockholm, Kägelbanan (Caféteatern)

Biljetter för spelningen i Stockholm kan ni köpa på www.sodrateatern.com samt hos Record Hunter.

»Bunny Rabbit« från Brookyln som är aktuell med skivan Lovers and Crypts kommer till Sverige för tre spelningar i maj.

Musikaliskt så är Bunny Rabbit någon form av electro-hiphop-trash. Lyssna själva och hör. Skivan är producerad av »Black Cracker« som producerat bland annat »CocoRosie«.

När och var?

21 maj – Malmö, Inkonst
26 maj – Stockholm, Kägelbanan (Caféteatern)
27 maj – Göteborg, Kulturhuset Underjorden

myspace: http://www.myspace.com/loversandcrypts