[image name=betyg3]

Edwyn Collins är för den oinvigde, mera känd som frontmannen i det skotska post-punkbandet Orange Juice. Signifikativt för detta forna storband inom genren, var deras stundtals lekfulla melodier, som ofta lät sig influeras av både soul- och funkrytmer.

Edwyn, som för endast fem år sedan drabbades av en stroke som gjorde att han varken kunde gå, läsa eller skriva, är här tillbaka med sitt sjunde soloalbum. Det är ett digert utbud av gästartister som vi bjuds på, med bl a den forne Smiths- och nuvarande The Cribs- och Modest Mouse-gitarristen Johnny Marr, Alex Kapranos och Nick McCarthy från Franz Ferdinand, The Drums och Magic Numbers Romeo Stodart.

Inledningsspåret och den albumbetitlade Losing Sleep lovar gott med sin avskalade och driviga rockkaraktär. Dessvärre fortsätter inte skivan på inslagen bana, utan vacklar en del. Stundtals så känns det som att Edwyns ambitionsnivå med skivan är skyhög. Han samlar mycket av sina gamla influenser och försöker kombinera det med ett sound som samtidigt ska låta nutida. Och det är nog där skon klämmer. Många låtar blir helt enkelt ganska typiska rocklåtar, där Edwyns röst då och då drunknar bort i arrangemangen.

Men när det väl fungerar, ja då fungerar det otroligt bra. Sjunde spåret på skivan, I Still believe in you med The Cribs Ryan Jarman, är ett riktigt guldkorn. Och det är här någonstans som skivan tar vändningen åt rätt håll. Resten av skivan är en mycket angenäm resa genom fina texter, balanserade låtar och trevliga gästspel. Romeo Stodarts stämma passar alldeles utmärkt tillsammans med Edwyns i It Dawns On Me.

Men man måste vara imponerad av Edwyn Collins beslutsamhet att komma tillbaka efter en så allvarlig stroke och dessutom kunna leverera en allt som allt ganska bra skiva. Han säger själv att det var passionen för fåglar och att måla av dem som fick han tillbaka på fötter. Nu verkar det onekligen som att det musikaliska även är på väg att återta sin rätta plats.