Lite simpelt kan det allt kännas, att ta en låt från välkända Broder Daniel som grund och bygga vidare på det. Det är vad Anton Kristiansson har gjort på sin första singel Lilla London, vilken är en fortsättning på Youtube-klippet en del kan ha sett tidigare där han rappar över I’ll Be Gone. Plötsligt har man tusentals människor som direkt kommer att känna igen vad de hör.

Melodin är inte någon direkt sampling utan snarare är en instrumental av Broder Daniel-låten och Anton kommer garanterat att få både en skara som hatar det han gör, som lär skrika att han skändar det BD har gjort, och en som gillar det, vilken kommer bli betydligt större. Låten i sig består av något som går att kalla för en refräng med en förtvivlad Anton som brister ur sig ”ta mig härifrån” och två verser där han beskriver Göteborg på ett sätt som egentligen skulle kunna passa in på varje stad där man som ung växer upp; ”Göteborg är vackert men inte mycket mer, tryggt och stelt och det ger mig ingen lycka mer…”. En sådan där typisk uppgivenhet över det man kallar sitt hem. Andra rader träffar mer rätt som ”alla dansar och dom ler när dom sjunger om ångest och DJ:n spelar samma låtar för hundrade gången”, något som man ständigt tänker på medan man lyssnar på sprudlande pop där stråkarrangemang ger ett intryck av att låten är en hyllning till livet, eller dylikt, medan det bara handlar om skit.

När vi får höra mer av Anton vet jag inte, men jag gillar verkligen detta och det kommer många andra att göra. Henrik Berggren är en av alla andra som gillar Anton. ”Det är bra. Han är bra.”, har han sagt. Lilla London är den där låten om att inte riktigt veta vart man ska ta vägen, allting är inte riktigt som man förväntat att det ska bli. Han beskriver det bäst själv; ”det finns inget kvar av det man en gång haft eller ville ha”. Det är en debutsingel som folk kommer att minnas och inte p.g.a. samplingen, utan tack vare Antons beskrivning av Göteborg och på det sätt han levererar den.

Låten släpps på onsdag. Missa inte.

Albumet som fått titeln New African Sports, Soul Café Club No # 1, är inspelat i Willfare Sound och Svenska Grammofonstudion i Göteborg under sommaren och den tidiga hösten tillsammans med gamla och nya vänner. Rent musikaliskt ska låtarna dra sig åt ljud som influerat Gilberts egna liv. Allt från George Jones till Swervedriver, från Chet Baker till Radio Birdman, skriver Gilbert i ett pressmeddelande.

Så här skriver han själv:

Nåväl, jag heter Daniel Gilbert och ända sen min gamle far slog in mitt musikaliska pannben med Oscar Peterson Trio har jag trott på, och förstått att musik i alla dess olika former berör och påverkar de flesta människor (åtminstone de med en själ). Då det var det tillsynes enklaste sättet att kommunicera med folk, började jag ganska tidigt att spela musik i olika former och med olika lyckat resultat. Broder Daniel blev mitt högstadium. Gymnasiet tillbringade jag på många olika skolor, Fiesta, The Junior och Augustifamiljen m.fl. Universitetsutbildningen hette Håkan Hellström och heter så fortfarande. Att jag nu ”startar eget” eller vad fan man nu skall kalla det kom väl sig från början av en slump. Att tid och möjlighet uppenbarade sig, jag insåg väl någonstans på vägen att jag sumpat de flesta andra chanser på ett vettigt jobb eller ett normalt liv. Jag sprang på min vän Per Stålberg och vi beslutade oss för några månader sen att försöka oss på ett samarbete.

Lördagen den 20 juni mellan 12:03 och 14:00 är det som gäller alltså. P3 är kanalen, givetvis.

Broder Daniel kommer, trots att det förmodligen kommer att vara väldigt jobbigt, att hålla en minneskonsert på Way out West för deras vän och gitarrist Anders Göthberg.

Har du inte köpt biljetter till Way out West ännu, kan du göra det här.