Azure Blue gjorde en av förra årets bästa skivor, vann Manifestpris för årets pop och nu är det dessutom klart att han kommer att spela på årets Hultsfredsfestival!

Även Bat for Lashes, Au Palais och Willy Moon bekräftas i dagens släpp.

Hultsfredsfestivalen 2012 äger rum mellan 14-16 Juni och biljetter går att köpa via Eventim.

[image name=betyg4]

Tiden går fort sägs det. I detta fall är jag absolut beredd att hålla med. Att det har gått nästan ett och ett halvt år sedan jag för första gången fick ta del av vad som kommit att bli Azure Blue, är svårt att tro även om tiden i sig är allt för abstrakt. När jag dessutom fått följa The catcher in the rye, just den låt jag då hörde, från första demo till färdigmastrad singel har det blivit en resa i att både förstå mig själv och att se något jag en gång föll för byta skepnad – till början en upplevelse som inte alls var något positivt. Vad som då började med samplade måsskrik och vågor, bröt sig snart loss från de klassiska göteborgspopreferenserna och växte upp till något annat. Något jag nu, så här efter några månader, börjar förstå, tror jag. Jag har i alla fall förstått att det bästa alternativet inte alltid är att klamra sig fast vid något av vana.

När man väl lämnat den alltför bekväma tryggheten bakom sig inser man också, i någon form av eftertänksamhet, att förändringen som studiotid på mer än någon timme givit upphov till, format Tobias Isakssons verk till något större och bättre, vilket också framhäver allt det fina på ett sätt som det inte gjorde tidigare. Det är givetvis något som präglar hela solodebuten, om det så är öppningsspåret Fingers, en tolkning och hyllning till The Go-Betweens Grant McLennan (som gick bort alldeles för tidigit 2006) och hans original, eller om det är Grand Archives-doftande Long way down, medan man som lyssnare blir överöst av varma analoga syntar.

Storheten i Rule of Thirds är självfallet inte bara dessa syntar, som till en stor del bygger upp skivans tidlösa popmelodier att drunkna i – ofta tillsammans med ett par New Order-trummor, utan också Isakssons ständigt närvarande sång med berättelser som är både uppriktigt ärliga och utlämnande. Skulle man som lyssnare trots allt få diagnosen nostalgisk, så går det i alla fall att luta sig tillbaka och lyssna på The catcher in the rye, de där vågorna finns fortfarande kvar i bakgrunden och cementerar samtidigt att det alltid är svårt att lämna det gamla bakom sig, på gott och ont. I detta fall: gott.

Skulle ni kräva en lista på tre finska band/artister så skulle French Films hamna någonstans där. Tillsammans med Shine 2009 och Regina. Kanske skulle vi tvinga in Delay Trees där någonstans, på något sätt. Videon till French Films You Don’t Know är inte riktigt av samma klass som deras musik, men det är okej. Allt kan inte vara bra.

Tobias Isakssons soloprojekt Azure Blue har jag väl tjatat om typ hundra gånger snart. Jag fortsätter och om ni inte förstår varför så kommer ni väl att göra det när skivan släpps. Okej?

Azure Blue – Little Confusions

Ofta brukar jag tänka att jag skrivit för mycket om en artist, men när det är som att musiken nästan är gjord för en själv så går det inte låta bli att bara forsätta trycka på er den. Och kanske kommer ni att känna samma sak när ni lyssnat på Azure Blues nya singel Little Confusions. Detta trots att det inte alls är den bästa låten från den kommande skivan, och det säger en hel del om dens kvalité.

Någon gång i november är det tänkt att skivan Rule of Thirds ska släppas.

I dag, med start kl 17.00, är det dags för årets Grolsch Block Party. Och i år är det femte året, något slags jubileum alltså. Det blir på fem gator, där resturanger och barer fylls med bland annat just musik. Men även mode, konst och design. Allt är gratis men givetvis kan det bli fullt, så man får vare ute i god tid. Schema finns längst ner.

Ett schema för vad som händer har ni nedan. Jag säger att ni inte bör missa Azure Blue på WC. Vill ni se en fotoutställning med temat musik kan ni bege er till Louie Loiue på Bondegaatan.

Schema för kvällens Grolsch Block Party.

Ni känner säkert till att Popaganda bedriver tiden med att hålla klubbar när de inte jobbar med sin fantastiska festival. I väntan på att det blir dags för årets upplaga av just denna festival, så håller de även en liten gratisfestival tillsammans med Parkteatern i Galärparken 23 juli. Mellan klockan 15-22 är det som gäller.

Och i dag presenterade man ytterligare några akter som kommer att spela, bland annat den nya favoriten Azure Blue.

Tidigare akter och dagens nya:

Parker Lewis
Wild At Heart
Azure Blue
You Say France And I Say Whistle
Urban Cone
Summer Heart
Fanny

Torsdag 30 mars

Var lite hängig när dagen började, men kom i form efter hand. I version nummer 11 blev den långa, svåra episka låten The Shore äntligen klar. Vi teoretiserade om ifall den inspirerats av bufféns extra allt. Antagligen. Gick loss ett varv till på Two Hearts och fläskade till beatet lite. Tror den har typ fyra eller fem virveltrummor på varandra som mest. Avslutade dagen med att lägga träblock och annan percussion på den snabbaste låten Dreamy Eyes. Att öppna mappen till en upptempolåt kändes som att komma på SPA efter en månad i ett Gulagläger. Alternativt andas syrgas efter att blivit tvångsmatad med thinnertrasa. Kom hem och lyssnade igenom allt och kollade låtlistan. Inser allt tydligare att det är en sorglig skiva vi håller på med. Det finns en risk att de tyska emokidsen kommer att damma av min emailadress och skriva om sin olycka som de gjorde på Laurel Music-tiden. Bara inte analogsynthnördarna börjar stalka mig. Då får jag VB:a allt till Claes…

Fredag 1 april

Började dagen i studion på rygg i Claes skönaste soffa medan claes skruvade trumljud. Fan vad sliten jag börjar bli. Tom blick, långhårig, slutspelsskägg och tjockångest. Det är inte särskilt glamoröst att sitta i en studio hela dagarna. Men när det går bra blir jag euforisk. Utbrister flera gånger om dagen ”det knullar i öronen” eller ”som en kompis” för att visa min uppskattning till Claes hästjobb. Ägnade dagen åt editering, ny sång, mer percussion, stråkmaskin och sequencer på Dreamy Eyes. Nu är skivan nästan klar! Lyssnar på New Gold Dream (81/82/83/84) med Simple Minds och försöker att inte tänka på att buffén är stängd imorgon.

Lördag 2 april

Spenderade största delen av dagen med Dreamy Eyes. Finslipade den ordentligt. Den låter grymt nu. Gjorde ett avbrott med indisk mat sen plockade vi fram låten Seasons. Jag tror att den är bland de tre finaste låtar jag skrivit. Satte min sista sång för det här albumet. Kändes som att komma hem. Min röst kändes urstark. Lite sista kicken-eufori. Firade med en kväll på Strand efteråt.

Söndag 3 april

Vi har nu kommit fram till den sista touchen och jag tänkte vara lite diskret för en gång skull och lämna en del osagt. Lite dynamik måste finnas kvar inför släppet. Avslutade vi med att bjuda in hela Stockholms musikerelit eller lät vi detta bli en privat angelägenhet som endast spelats av mig och Claes? Fick vi ett frispel och mixade vi om allt till en easy listening-platta? Föll Claes för den kommersiella trance-synthpressen? Blev våra diskussioner om livet för tunga? Åt vi mer buffé? Svaren kommer tids nog. Tack för ordet Tram 7! Kärlek // Azure Blue

Tisdag 28 mars

Ooops. Det blev lite extra fix med Long Way Down. Ibland rusar tiden i studion iväg. Har nästan en minneslucka från dagen. Kan inte riktigt konkretisera vad vi gjorde. Editerade? Och åt buffé. Och jag handlade en massa Red Bull och Vitamin Well.

Onsdag 29 mars

Tog tjuren vid hornen och gick på den långa, svåra och episka låten. Börjar bli tröttsamt att kalla den det. Tror den ska heta The Shore. Lämnade studion med en massa nya ljud och ny sång på låten. Känns som vi kommer att få till det. Känns som den kommer att bli storslagen. Tror det här är en viktig pusselbit och har en fantastisk skiva i sikte. Man lär sig så mycket hela tiden när man jobbar i studion. Idag förklarade Claes hur man triggar en sequencer med hjälp av en elektromagnetisk puls. I utbyte fick han lyssna på mina utläggningar om livet. Är trött på ordet ”episk”, men våra diskussioner är verkligen storslagna. Förlåt Tram 7 för att jag inte skriver mer om musiken.

Lördag 26 mars

Kom till studion och till min stora glädje hade Claes fixat en massa med den långa, svåra och episka låten. Det kändes som en lättnad att gå vidare. Tog fram min Grant McLennan-cover ”Fingers” från den underskattade soloskivan Fireboy som han gjorde under namnet G.W. McLennan. I original är den en mäktig pianoballad, men jag har arrangerat upp den så den låter mer som The Go-Betweens i full sättning. Eller kanske lite Azure Blue. Claes smyckade med lite fina analogsynthar och vi uppdaterade soundet lite från förproduktionerna. Drog vidare till Debaser Slussen efter studiojobbet för att hålla i Falling & Laughing som jag driver med Terry Ericsson och Miriam Pemberton. Twilight Singers spelade och det var kul att se Greg Dulli från Afghan Whigs på scen så här en massa år senare. De spelade dock alldeles för länge som typ 99 procent av alla band med gamla hjältar.

Måndag 27 mars

Det kändes som vi hade haft ledigt en vecka när jag kom tillbaka till studion efter söndagens vila. Både jag och Claes har fått tjockångest, men vi gick till buffén ändå. Dock med lite nya restriktioner om portionernas storlek. Fällde en bitter rad över kaffet. ”Man vill ju bara vara fri att göra vad man vill egentligen. Jag känner mig fri när jag får göra musik, men allt annat känns som tvång… här i livet.” Well. Jag hade kollat igenom låtlistan under helgen och kommit fram till att det kändes som något saknades. En sista pusselbit. Spelade upp låten Long Way Down för Claes och han sa att vi skulle spela in den. Vi har hittat varandra i vårt samarbete. Vi satte hela låten från grunden på bara några timmar och jag lämnade studion euforisk. I hyfsad tid dessutom.

Fredag 25 mars

Om man ska vara en modern gästbloggare måste man lägga in lite bilder. Hehe. Fredagen var ganska slitsam, vi jobbade stenhårt på sången till den långa, svåra och episka låten. Konstnärsångesten infann sig så jag var tvungen att gå till Svenska Musikklubben och krama lite vänner efteråt. Vi kör ett extrapass i studion på lördagen så ni kommer att få en update på söndag också.