En kompis skrev till mig på Twitter idag och beskyllde mig för att vara ”enkelspårig” eftersom jag gillar låtar med driv i och avfärdar nästan allt som är lite mer svårtuggat.

Så är det just nu iallafall. Jag försvarar mig med att det ju är sommar. Jag vill ha min popmusik perfekt doserad i tre minuter långa bitar av *knycker i benen för det är så svängigt* och sen vill jag ha det igen, och igen och igen. Det passar med min sinnesstämning.

Kanske är jag ensam om att tycka såhär. Förmodligen inte. Med tanke på de senaste veckornas musiksläpp så är jag (eller vi) nog exakt i rätt målgrupp. För det är ju helt otroligt vad mycket bra som kommit nyligen:

Is Tropicals enkla, svängiga och fantastiska popmusik.

Club 8 som knappt har en låt över tre minuter. Och nästan inte en sekund utan att pophjärtat njuter.

Nya upptäckten (Tack Popaganda för det) MS MR som ju låter typ exakt som Lana Del Rey? Alltså svinbra!

Little Jinder som är en totalt underskattad och bortglömd artist och som nyss släppt ett fint album.

Självklart Vampire Weekend som är lite av korta-låtar-med-fullt-driv-i-genier vid det här laget.

Ja, ni förstår ju. Det är en fest att vara mig just nu. Och ni blev just bjudna (spellista).

2012 gjorde han i mitt tycke årets bästa album. Dessutom gör han vad jag anser är en av Sveriges bästa podcasts EYPAS (sök på iTunes eller valfritt podcastprogram) tillsammans med Mikael Yvesand. Ja, jag tycker att Magnus Ekelund är en av Sveriges mest briljanta människor just nu.

Den 10/4 kommer Magnus Ekelund & Stålet:s nya album Dödskult. Personligen tycker jag att det ska bli dödskult… (kult som i roligt, 90-talets språkbruk är tillbaka!) Skuggor är det andra smakprovet från kommande albumet och det låter precis lika pampigt och bra som man önskar.

Duon Monarchy har ju som bekant en hel del intressanta grepp kring det här med musik. Bland annat har man ju sänt ut sin musik till rymden (Länk till mini-dokumentären).

Nu har man fått en annan hyfsat knäpp, men väl genomförd idé. Nämligen att ta sin egna låt Phoenix Alive men byta ut texten till Lana Del Rey:s Videos Games.

Funkar förvånansvärt bra faktiskt.

De isländska tvillingsystrarna Jófrídur och Ásthildur Ákadóttir i Pascal Pinon släppte nyligen sitt andra album Twosomeness. På skivan finns en låt på svenska, mitt bland alla engelska och isländska sånger. Jag bestämde mig för att undersöka detta lite närmare och mailade iväg några frågor.

Jag är fascinerad över språket i den. Som jag skrev i mitt mail så låter det nästan gudalikt. Det är svenska, men det är svenska med det drömska isländska uttalet. Närmast magiskt. Jófrídur som svarade på mitt mail berättar: ”Our friend (Rosa Thorsdottir) lives in Sweden and we asked her to write lyrics for us, she decided to do it in swedish. I don’t really know why but we liked it so we went for it.”.

Vidare berättade hon att tjejerna inte pratar någon svenska alls, bara lite danska, så från början sjöngs den som att den vore på danska men efterhand lärde de sig uttala orden i låten på svenska. Jag tackade för att hon tog sig tid att svara och för att vi fick en liten bakgrundshistoria till den speciella låten.

Lyssna och njut av det förmodligen vackraste du kommer höra på svenska under hela 2013.

Den 8e februari släpps den tredje och sista delen i Gävle-bandet The Deer Tracks albumtrilogi The Archer. Idag ”kablades” den första singeln från plattan ut på Spotify, iTunes, Facebook och andra kanaler. Komplett med ett vackert omslag och ett gäng remixer.

Jag har ganska mycket tröttnat på att läsa långa texter. Så här kommer istället en ganska så krystad limerick samt en topplista rakt upp och ner, nästan utan motiveringar. Så e de me de.

På årsbästalistan platsar bara pop
den allra bästa från årets lopp
House, dubstep och R&B
Genrer han helt låter bli
Här har ni musiken som hamnat i topp

Årets skivor

1. Magnus Ekelund & Stålet – Det Definitiva Drevet
Malande pop på svenska. Fantastiska refränger som är perfekt paketerade.

2. Markus Krunegård – Mänsklig Värme
Geniet Krunegård levererar ännu ett fantastiskt soloalbum.

3. Sibille Attar – The Flower’s Bed EP
En EP, på tredje plats. Bäva 2013 för då kommer fullängdaren.

4. Lana Del Rey – Born To Die
Häftiga, häftiga Lana. Skit i alla som hatar och fortsätt göra din popmusik.

5. You Say France & I Whistle – Angry Men
Det spritter i knäna. Varje lyssning.

6. Joel Alme – A Tender Trap
7. Linnea Henriksson – Till Mina Älskade Och Älskare
8. The Royal Concept – The Royal Concept EP
9. Iamamiwhoami – Kin
10. Popterror – Svartåsen

Årets låtar

1. Iamamiwhoami – Goods
2. Beach House – Myth
3. Helvete – In Genom Mörkret
4. Passion Pit – Take A Walk
5. Bob Hund – Harduingetmankandansatill?

Årets konsert

Magnus Ekelund & Stålet, Storsjöyran
Inomhus i ösregn. Varm i magen av kärlek och vin. En publik som är med på noterna och en peppad artist med årets bästa skiva i bagaget. Det behöver inte vara svårare än så.

Bra album:

Bring Me The Fucking Riot Man – Solidarity Died And So Did We
Bandets sångare Jens Sjögren har varit på min idol-lista sedan 2002 när han tillsammans med Sebastian Hedin hade det underbara matlagningsprogrammet Superklasse på TV4. Jag följde även deras Stor i Japan med stort intresse. Framförallt älskade jag alla intro-låtar som diverse artister gjorde, en ny för varje program. Spotifya Big In Japan och du hittar ganska många av dessa. Nåja, musiken. Det är inga större konstigheter. Fullt ös och bra drag. Kanske inte det bästa jag hört, men denna månad och med låttitlar som ”Bob Hund: Will You Please Give Me Your Autograph You Can Write It On My Right Arm Just Below My Tribal Tattoo” så duger det faktiskt väldigt bra.

Kent – Jag Är Inte Rädd För Mörkret
Hypen mina damer och herrar. Det var länge sedan jag upplevde en sån enorm hype. Säga och tycka vad man vill om Kent, men dom har onekligen engagerade fans. Mitt flöde på twitter verkligen exploderade vid följande tillfällen: när första låten släpptes, under bandets intensiva fylletwittrande, under den ENDA presskonferensen samt när dom via ”kodade” tweets släppta halva plattan. Roligt att följa och se ett såpass gammalt band anamma den nya tekniken. Musiken låter lite som ”gamla Kent”. Inte jätteupphetsande, men en stabil platta från Sveriges största band.

Love Antell – Gatorna Tillhör Oss
Love Antell är som bekant frontman i Florence Valentin. Hans soloplatta låter ganska precis som allt annat Florence Valentin gjort, fast lite tråkigare och segare tyvärr. Men ändå helt okej.

Vi som nästan blev omnämnda: Frida Hyvönen – To The Soul, Little Marbles – Vi Kan Göra Det Hur Du Vill

Bra album:

Markus Krunegård – Mänsklig värme
Jag älskade Markusevangeliet. Jag knarkade Prinsen av Peking. Jag kanske inte var lika förtjust i Lev som en gris, men den var ändå fantastisk. Så kommer han nu och drämmer till med en skiva som är kanske till och med bättre än allt annat. Rakt igenom högklassiga låtar av Sveriges just nu bästa artist. Ja, så är det.

Jonas Lundqvist – Så e de me de
Pop på svenska av en indie-ikon från 90-talet. Det gamla uttrycket ”you had me at hello” har sällan passat bättre. Bra skiva av en riktig tram7-favorit.

Miike Snow – Happy to you
En del låtar på skivan är sådär som musik verkar ska vara år 2012. Alltså finstämda och så tråkiga att man nästan somnar. Men sen finns det guldkorn som till exempel Archipelago och Garden som räddar upp skivan helt och hållet. Plocka bort hälften av låtarna och du får en riktig kanonskiva att dansa in sommaren med.

Vi som nästan blev omnämnda: Skansros – Rekviem till en dröm

Bra album:

Bob Hund – Låter som miljarder
Bob Hund är ett gäng sköningar som bara genom skivomslag, videos och andra roliga upptåg gör att man gillar dom. Harduingetmankandansatill? är en låt jag verkligen älskar. Men förutom den och någon enstaka till så är plattan ganska ”Thåströmmig”, alltså pratballader. Mysigt på sitt sätt, men inte riktigt min kopp te.

Caotico – Sunrise confessions
Jag såg Caotico när dom besökte Östersund för några veckor sedan. Förutom solglasögon inomhus så var det en grym spelning med bra energi. Har inte hunnit lyssna in mig helt på albumet än, men jag gillar vad jag hör.

Den Svenska Björnstammen – Ett Fel Närmare Rätt
ALLA måste se björnstammens dokumentär här. Albumet håller inte samma toppklass som filmen, men där finns många guldkorn.

Django Django – Django Django
I vissa stunder låter det nästa bluesigt. Ibland är det dansmusik, men för det mesta är det poppigt. En rolig platta på alla sätt och vis. Kanske månadens bästa. Default är helt klart månadens bästa låt i alla fall.

Tennis – Young And Old
Kanske inte riktigt lika bra som Cape Dory (än) men sommarpop är alltid välkommet i min värld!

Linnea Olsson – Ah!
Topparna är höga, dalarna (inte landskapet) desto djupare. Spännande pop-kompositioner blandas med instrumentala cello-låtar. Ni kan ju gissa vilket jag gillar bäst.

Vi som nästan blev omnämnda: Alice B – Alice B, Flash Fiktion – Flash Fiktion, Cloud Nothings – Attack on Memory