Musik på påse. Syntpunkiga stockholmarna i Le Muhr, till synes alltid med samma dystra glimt i kajalögat, tar över ledartröjan tidigt 2012 i ”släppa musik på knasigt oväntade sätt”-tävlingen: nya ep:n Flickorna på klubben går att hitta i form av downloadkod på en tygpåse vars tryck utgör omslag och låtinformation. Den har dessutom till stor [...]
Tiden går fort sägs det. I detta fall är jag absolut beredd att hålla med. Att det har gått nästan ett och ett halvt år sedan jag för första gången fick ta del av vad som kommit att bli Azure Blue, är svårt att tro även om tiden i sig är allt för abstrakt. När [...]
Nästan ett år efter en mycket lovande EP, som recenserades här på tram7, har Spectrals nu släppt sitt debutalbum. ”Bad Penny” är ännu ett steg i riktningen som kunde förutspås efter EP:ns klarklingande höjdpunkter som ”Peppermint”. Louis Jones har nu släppt det lo fi-ljud han fick sitt internetgenombrott med och presenterar ett klart och polerat [...]
Martin Hederos och Mattias Hellberg släppte under 00-talet, två stycken skivor med avskalade covers. Receptet var enkelt, en röst och ett piano. På pappret låter det outhärdligt, men på något sätt lyckades de två sammanstråla och göra två stycken perfekta parmiddagsalbum. Det var lugn musik, smekande på alla sätt och vis, trivsamt igenkännande och, måhända [...]
Är man inte bekant med Franska Trion sedan tidigare så är följande information förhoppningsvis lönsam: 1) Vanligtvis spelar bandet jazz och blues på ett väldigt egensinnigt sätt 2) De är ett av Håkan Hellströms favoritband Jag kanske behöver utveckla vad som menas med egensinnigt. Med egensinnigt menas till exempel att sångaren Matti Ollikainen har en [...]
Det enda man kan klandra Hans Appelqvist för är att han sjunger alldeles för lite. Hans mysrysiga skånska sagostämma används alltför sällan. Å andra sidan är det inte för de raka låtarna man lyssnar på Appelqvists skivor, det är för de världar han ljuder upp och ringar in. Skivornas sammanhållning är oftast världen de bor [...]
Jag minns ett band från Stockholm. De lät som Television, de spelade rock’n’roll sådär kaxigt att det lät smart. Hackigt, utan att låta kackigt. De släppte en jättebra självbetitlad skiva som lät framtidslovande. Sen hände något, eller rättare sagt, det hände ingenting. Jag tror de fick lite publik i Tyskland och fortsatte hänga där istället [...]
Det här är Tom Veks första skiva på sex år. Han kunde gott varit borta i sex år till. Nej, det är för enkelt för att skriva så och lite för elakt. Det är för enkelt att skriva att Tom Veks nya album skulle vara vekt. Det är en lite för simpel ordvits för att [...]
Jag har inget emot att Brett Andersons fjärde soloskiva har fått titeln Black Rainbows. Jag har inget emot att han på det kolsvarta omslaget poserar med huvudet nedsänkt bakom ett blomsterstilleben, eller att han på en bild i cd-häftet dödsallvarligt dricker en kopp te som om det vore en fromhetsutövning. Det ska han få göra. [...]
När man stagnerar som band bör man tänka om. Eller om man aldrig har varit riktigt bra, bör man också tänka om. Ifall ett band haft en musikalisk idé om hur musiken ska låta, men den musikaliska idén aldrig varit riktigt bra, så bör man se över den. Musik är som ett företag helt enkelt. [...]
Vad gör man när hjärnan säger åt kroppen att den ska dra? Screw you guys, I’m going home. I Battles fall valde kroppen att strunta i det och köra vidare med sin lunk. Det tog några år att sätta igång den, men nu är maskineriet åter igång. När sångaren och frontmannen Tyondai Braxton valde att [...]
Jag övertolkar eventuellt nu, men jag lyssnar på Deptford Goth och jag tänker att detta är ett tonsatt utanförskap. De fyra nakna låtarna som spänner mellan elektronisk r&b och dubstep, allt varsamt silat genom ett knastrigt goth-filter, i mitt huvud så ekar dessa utav en frustrerad arbetslös ungdomsgenerations David Cameron-ångest. Jag läser med största sannolikhet [...]
Vit Päls vänder på betydelsen av sin titel på nya EPn, vanligtvis brukar sessions-inspelningar handla om ett liveset eller en medverkan i etern, där så kallad once in a lifetime-radiomagi ska skapas. Vit Päls låter istället studion stå för att de har gjort sina mest polerade stycken hittills. Istället för intima akustiska versioner, är Studio [...]
Real Estates nya skiva Days är en stilstudie i snygg och enkel luftighet. Den inledande trestegsraketen som kulminerar i singeln It’s Real (en mycket snygg singel utan någon vidare hitpotential) håller vad den lovar: bandets andra fullängdare är tio låtar och 41 minuter av melankolisk, drömsk popmusik. Utan krusiduller och, om man vill vara elak, [...]
Slå på en amerikansk collegebunden radiokanal som spelar indierock och det kommer med största sannolikhet att låta såhär; enkla trallvänliga melodier, en lätt burkfiltrerad sångröst, lite vänt, lite snabbt, lite långsamt, ett riff som sätter igång en refräng och ett komp. Det är det självklara framgångsreceptet. Vissa gör det mer eller mindre engagerat och intressant, [...]