Enligt löpsedlarna så har den sibiriska dödskylan anlänt. Och ja, småspringandes från bussen till porten kan jag konstatera att de har rätt, för en gångs skull. Skridandes genom frosten lyssnar jag på vad som kan vara vinterns, ja kanske till och med årets, finaste album. Det har nämligen också anlänt. Inte från Sibiren, men från [...]
Mike Hadreas är Perfume Genius. Hans mission är att göra ärlig och hoppfull musik, något han presterade med bravur på den sömnigt hypnotiska, pianodrivna debuten Learning. Hood är det andra smakprovet från kommande, kryptiskt betitlade, skivan Put Your Back N 2 It (singeln All Waters släpptes i december). En vacker historia som hinner ta slut [...]
Musik på påse. Syntpunkiga stockholmarna i Le Muhr, till synes alltid med samma dystra glimt i kajalögat, tar över ledartröjan tidigt 2012 i ”släppa musik på knasigt oväntade sätt”-tävlingen: nya ep:n Flickorna på klubben går att hitta i form av downloadkod på en tygpåse vars tryck utgör omslag och låtinformation. Den har dessutom till stor [...]
Årets skivor: 1. The Middle East – I Want That You Are Always Happy Årets kanske mest negligerade skiva är också årets bästa. Så här mörkt, skarpt, svidande och glittrande, med just det här djupet, vemodet och exakt den här frostiga känslan av avrivna plåster, feber och otillfredsställd stickande hunger – precis så skulle Fleet [...]
Har du någonsin ignorerat och skjutit undan faktumet att du är sjuk i 40 graders feber, och därav såklart borde ligga alvedonbedövad under täcket i en företrädesvis varm säng, för att få se ett av dina favoritband live? Med största sannolikhet svarar du ja på den frågan, och i sådana fall förstår du också med [...]
Woods – Christmas Time is Here (Vince Guaraldi cover) Årets jullåt har landat på Pitchfork: finfina Woods har gjort en stämningsfullt jingeljanglig lo-fi-version av ”Christmas Time is Here” från Vince Guaraldis utsökta soundtrack till ”A Charlie Brown Christmas”. Vackert så det förslår. [via Pitchfork]
Jag har inget emot att Brett Andersons fjärde soloskiva har fått titeln Black Rainbows. Jag har inget emot att han på det kolsvarta omslaget poserar med huvudet nedsänkt bakom ett blomsterstilleben, eller att han på en bild i cd-häftet dödsallvarligt dricker en kopp te som om det vore en fromhetsutövning. Det ska han få göra. [...]
Jag övertolkar eventuellt nu, men jag lyssnar på Deptford Goth och jag tänker att detta är ett tonsatt utanförskap. De fyra nakna låtarna som spänner mellan elektronisk r&b och dubstep, allt varsamt silat genom ett knastrigt goth-filter, i mitt huvud så ekar dessa utav en frustrerad arbetslös ungdomsgenerations David Cameron-ångest. Jag läser med största sannolikhet [...]
Real Estates nya skiva Days är en stilstudie i snygg och enkel luftighet. Den inledande trestegsraketen som kulminerar i singeln It’s Real (en mycket snygg singel utan någon vidare hitpotential) håller vad den lovar: bandets andra fullängdare är tio låtar och 41 minuter av melankolisk, drömsk popmusik. Utan krusiduller och, om man vill vara elak, [...]
Hösten är här, lika definitiv som vacker, och vi kan skymta slutet på ett otroligt bra musikår. Att om några månader sätta sig ned och sammanställa de ack så obligatoriska årsbästalistorna kommer bli ett angenämt problem för landets musikkritiker. Personligen har jag reagerat nästan handlingsförlamat de senaste veckorna, översköljd av så mycket, svenskt som utländskt, [...]
Rösten gör mig nästan tårögd. Last time I was here it was raining. Ryan Adams har inte längre ont i öronen. Han gör inte längre hån till konserter. Han drunknade aldrig helt i den narkotikastinna rockstjärnemyten som han aldrig trodde på, men som han personifierade bättre än de flesta (det är inte bara på grund [...]
Pallers är Labrador-mannen Johan Angergård och Henrik Mårtensson. Tillsammans skapar de smygande snygg elektronisk popmusik om än i det anonymaste laget. Det låter som om en ledsen Johan Duncanson svalt en liter lönnsirap och stundom översköljs av toner signerade ett snällare, mer lågmält The Knife. Vilket naturligtvis inte är helt fel, men likt lanseringstexten som [...]
Jag har varit ute och promenerat många timmar nu med Emil Svanängen och hans kära pseudonyms nya skiva, och i ärlighetens namn blir jag inte riktigt klok. Hall Music har knappt satt några spår alls, samtidigt som den vid varje lyssning bäddar in mig i en sorts angenäm snuttefilt som jag vid flertalet tillfällen valt [...]
No, no, no No, no, no That’s the last word that you’ll hear from me when I go Life In The Trenches är ingen ny skiva. Det är det som aldrig blev, det vi bara skymtade, aptitretarna som sattes fram för att retsamt inte efterföljas av den där deliciösa huvudrätten. Visionerna som sprack. De gångna [...]
Med oblyga blinkningar till både Beach Boys och TTA slog The Drums ned som en bomb på bloggar och indiedansgolv häromåret med sin naivt raka hipsterpop. Det självbetitlade debutalbumet var späckat av Beatles-frisyrer och energiskt blåögda refränger om bortgångna bästa vänner, surfcravings och kärlek dömd att sluta i tårar: det var mycket fint, ärligt och [...]