Clicky

MP3
Lägg till i din RSS-läsare

bob hund – Låter som miljarder

Sorry grabbar, det blev inte Gitarrfest ’93 den här gången heller. Och tur är väl det. Det känns ändå bra att bandet lever som de lär, i intervju efter intervju talar de om att röra sig i nya riktningar och testa sina egna begränsningar. Att barnkören från förra skivan faktiskt har retat upp gamla fans [...]

Uppgång och fall – Inga mirakel

Uppgång och fall – Inga mirakel Malmöpunken fortsätter att frodas, med tidigare bekantskaper som Bäddat för trubbel och Vånna inget, kommer här Uppgång och Fall. Med två sångare, där främst Ella utmärker sig med sin råa, skräniga skriksång, går de igenom klassiska punkteman som utanförskap, dåliga fester och hopplösa insikter om att mirakel inte existerar. [...]

Det sönderslagna örat – Om jag nu bara kan tro

Det här är själva antitesen till välproducerade Noonie Bao, Det sönderslagna örat spelar ostämt som det lät i Sverige i slutet av 70-talet och en bit in i postpunkens 80-tal. Ni vet, när musiken lät sådär hopplös, simpel och smart på samma gång. När fel och ful blir rätt. När låten ”Om jag nu bara [...]

Mattias Alkberg @ Katalin

Man kan prata sig mätt på hur trevlig lokal Katalin är, tror jag till och med gjort det tidigare, därför håller jag mig ifrån det i störst möjliga mån och berömmer istället bara de trevliga ölglasen, väldigt fina. Magnus Ekelund värmer upp inför kvällens huvudakt. Som en rödklädd Plupp står han ensam med en energisk [...]

Refused är inte så jävla döda

Som tidigare rapporterat är det en festivalsommar för återuppståndna band. Nu är det dags för Refused, Umeåbandet som under sin levnadstid inte var särdeles stora och efter en katastrofal USA-turné lade av. Men åren går och mytbildning och legendstatus byggs på och numer räknar många deras album The Shape of Punk to Come som ett [...]

Det bästa från 2011 enligt Axel

Hujeadamig och usch, jag har aldrig varit med om ett år där jag känt att jag behövt lyssna på så mycket musik som i år. Det har kommit för mycket intressant jag velat lyssna på, även om det visat sig vara dåligt eller bra. Märkligast är nog ändå att det mesta i år varit bra, [...]

Mattias Hellberg – High in the lowlands

Martin Hederos och Mattias Hellberg släppte under 00-talet, två stycken skivor med avskalade covers. Receptet var enkelt, en röst och ett piano. På pappret låter det outhärdligt, men på något sätt lyckades de två sammanstråla och göra två stycken perfekta parmiddagsalbum. Det var lugn musik, smekande på alla sätt och vis, trivsamt igenkännande och, måhända [...]

Franska Trion – Våra mest älskade julsånger

Är man inte bekant med Franska Trion sedan tidigare så är följande information förhoppningsvis lönsam: 1) Vanligtvis spelar bandet jazz och blues på ett väldigt egensinnigt sätt 2) De är ett av Håkan Hellströms favoritband Jag kanske behöver utveckla vad som menas med egensinnigt. Med egensinnigt menas till exempel att sångaren Matti Ollikainen har en [...]

Hans Appelqvist – Sjunga slutet nu

Det enda man kan klandra Hans Appelqvist för är att han sjunger alldeles för lite. Hans mysrysiga skånska sagostämma används alltför sällan. Å andra sidan är det inte för de raka låtarna man lyssnar på Appelqvists skivor, det är för de världar han ljuder upp och ringar in. Skivornas sammanhållning är oftast världen de bor [...]

Hultsfred bokar The Stone Roses

Kampen om nästa års festivalbesökare har väl aldrig börjat tidigare än såhär? Förra veckan var det stora rubriker, pompa och ståt, när Way Out West meddelade att de hade bokat Bon Iver. Även om Justin med vänner är ett mycket gott band, kändes det föga imponerande, mycket på grund av att de redan besökt festivalen. [...]

Hanna Hirsch återvänder med ny EP

Ryktet om Hanna Hirschs död är starkt överdriven. För snart kommer de skeva punkarna tillbaka med en EP om sex låtar i en väldigt limiterad vinylupplaga, endast 100 exemplar trycks. Så ifall man är intresserad bör man lägga en beställning snarast. För de som inte är bekanta med bandet sedan tidigare kan vi rekommendera den [...]

The Horror The Horror – Wilderness

Jag minns ett band från Stockholm. De lät som Television, de spelade rock’n’roll sådär kaxigt att det lät smart. Hackigt, utan att låta kackigt. De släppte en jättebra självbetitlad skiva som lät framtidslovande. Sen hände något, eller rättare sagt, det hände ingenting. Jag tror de fick lite publik i Tyskland och fortsatte hänga där istället [...]

Tom Vek – Leisure Seizure

Det här är Tom Veks första skiva på sex år. Han kunde gott varit borta i sex år till. Nej, det är för enkelt för att skriva så och lite för elakt. Det är för enkelt att skriva att Tom Veks nya album skulle vara vekt. Det är en lite för simpel ordvits för att [...]

O’Death – Outside

När man stagnerar som band bör man tänka om. Eller om man aldrig har varit riktigt bra, bör man också tänka om. Ifall ett band haft en musikalisk idé om hur musiken ska låta, men den musikaliska idén aldrig varit riktigt bra, så bör man se över den. Musik är som ett företag helt enkelt. [...]

Battles – Gloss Drop

Vad gör man när hjärnan säger åt kroppen att den ska dra? Screw you guys, I’m going home. I Battles fall valde kroppen att strunta i det och köra vidare med sin lunk. Det tog några år att sätta igång den, men nu är maskineriet åter igång. När sångaren och frontmannen Tyondai Braxton valde att [...]