tram7.se

Balkongen – Nu

Balkongen är ett relativt nytt band från Stockholm. Nu är en av deras första låtar som bjuder på ett rent ut sagt enerverande beat men det är något som jag inte kan sätta fingret på, som gör att man ändå fortsätter att lyssna på denna lite experimentella pop med fascination.

PacoVolume – Cookiemachine

Här är en riktig härlig poplåt med skiftande tempo från franska PacoVolume att förgylla fredagskvällen med! Låten är tagen från plattan Manhattan Baby.

Islands känns ungefär lika mörk som kvällarna blivit efter omställningen till vintertid. Lite som att The Mary Onettes tillsammans med Labrador planerat det hela, eller så blev det bara som det blev med releasen. Varenda spår på skivan träffar som ett slag i magen, på ett bra sätt. Det känns ordentligt och det är en av de saker som gör skivan så bra som den faktiskt är, för när musik framkallar sådana känslor är det uppenbarligen något som gjorts på rätt sätt.

För även om produktion, melodi, de underbara arrangemangen och hela den episka ljudbilden är enastående vackra så ligger det ett tungt skikt av mörker, sorg och ånger över hela skivan som ger spåren en oerhörd tyngd. Det allra bästa exemplet på detta är Symmetry, det enda spår på skivan vilket inte helt sonika smälter in bland de övriga och det är inte på grund av texten utan den hamrande och intensiva rytmen som förföljer lyssnaren genom hela låten. Bortsett från denna låt är de resterande mer harmoniska i deras ljudbild med bland annat eleganta körer. På ett imponerande sätt skapar bandet ett intryck av att alla instrument smälter samman till något större, samtidigt som det går att urskilja dem från varandra och det allra bästa är hur bra trummorna är. Trummorna kan betyda så mycket om de används rätt, precis som på denna skiva. Inte något i bakgrunden och inte något som tar för mycket plats, utan istället lyfter de andra instrumenten med deras välbehag.

Bandets sångare, Philip Ekström som även är den som står för texterna, har förklarat att skivan fått sin titel på grund av att varje låt för honom känns som en alldeles egen liten ö. Men rätt förklaring är egentligen att de allihopa är halvöar, med sitt fäste i det tema som följs genom dem vilket även är en av anledningarna till skivans mörker, och det är alla de känslor som förmedlas med texterna tillsammans med den dimmiga ljudbilden. Ibland gör det nästan ont och det kan emellanåt till och med bli obekvämt att lyssna på dem när de är så utlämnande, öppna och ärliga. När det till en viss del handlar om nära vänners bortgång blir det lätt så. Lyssnaren kommer nära inpå i de dystra berättelserna om att resa på sig efter nederlag, svunna tider och tappra försök i att få någon förstå hur mycket de betyder för en, men de ger alltid intrycket av att hoppet om något ljusare vilar bakom nästa textrad.

Massor av människor från olika sorters publikationer gillar att göra årsbästalistor. Eller så blir de möjligtvis tillsagda att göra dessa. De har säkert börjat lite smått, valt några skivor som de klassar bland årets bästa. Kanske tio stycken, kanske fler. Vad de förmodligen inte räknat med är att Islands kommer tvinga dem att göra om listan, fundera över vilken skiva de ska ta bort för att få plats med den. Ett sådan skiva är Islands. En sådan skiva som är en av årets allra bästa.

Middle Distance Runner – The Fury

Har har ni ett band från från Washington DC som inte tar det riktigt lika långt som Promoe, utan håller sig till medeldistans. Låten The Fury från plattan The Sun & Earth är lågmäld pop utan att dra ner för mycket på tempot och sänka oss med reverb.

Hungry Kids of Hungary – Let You Down

Detta band är inte direkt så ungerska som de låter, det är nämligen ett gäng bestående av fyra grabbar från Australien som sedan 2007 spelat klassisk pop med en släng soul tillsammans. Och låten Let You Down följer samma spår. Poppigt, glatt och inte minst medryckande.

Exlovers – You Forget So Easily

Exlovers är från London och består av fem vänner som funnit varandra genom andra vänner. De startade spela tillsammans 2008 och har innan släppet av EP:n You Forget So Easily EP bara hunnit släppa två singlar men ändå låter det så pass bra som det gör! You Forget So Easily är en riktig indiepopdänga.

Den första videon är en med Exploding Heart där de framför låten Echoes live i Gig Studios. Något som det inte går att tycka illa om, vackert och smärtsamt är de rätta orden för att beskriva det, oemotståndligt kan vi också lägga till.

Video nummer två är Terry Lynns nya singel Jamaican Girls med en sampling som de flesta inte kan ta miste på. Dr. Alban! Låten har i dag skickats till radio så eventuellt kan ni kommer ni att få höra denna fler gånger. Låten släpps i slutet av november via Despotz.

Den sista videon, och tillika nummer tre, tillhör en artist som vi tjatat om en hel del. El Perro del Mar. Hennes platta Love is Not Pop har nyligen lanserats i USA med just Change of Heart som singel. Videon är regisserad av Filip Nilsson som även kom med den udda men intressanta idén. De två herrarna i videon heter Sandor Vlah och Gyula Takaes.

Det börjar trilla in ordentligt med information om nästa års första kvartals skivsläpp. Midlake och Los Campesions! är två av dessa och dessutom släpper de varsit nytt album samma dag – den tredje februari.

Romance is Boring heter Los Campesions! nya platta som är inspelad och mixad mellan mars och juni i år. Den ska enligt bandet själva handla om död, förfallet av människans kropp, förlorad kärlek, mentalt sammanbrott och fotboll. En intressant blandning av ämnen.

Spårlista

In medias res
There are listed buildings
Romance is boring
We’ve got your back (Documented minor emotional breakdown #2)
Plan A
200 – 102
Straight in at 101
Who fell asleep in
I warned you: Do not make an enemy of me
Heart swells/100-1
I just sighed. I just sighed, just so you know
A heat rash in the shape of the show me state; or, letters from me to Charlotte
The sea is a good place to think of the future
This is a flag. There is no wind
Coda: A burn scar in the shape of the sooner state

Midlakes nya album heter The Courage of Others och ska enligt en pressrelease låta mer som ett tidigt britiskt folk-sound, vara mörkare än The Trials of Van Occupanther men samtidigt drömsk.

Spårlista

Acts of man
Winter dies
Small mountain
Core of nature
Fortune
Rulers, ruling all things
Children of the grounds
Bring down
The horn
The courage of others
In the ground

Shout Out Louds blev i dagarna klara med sin nya skiva som fått titeln Work, berättar Adam Olénius för PSL. Men det innebär tyvärr inte att den kommer släppas snart. Planen är att skivan, som är producerad av Phil Ek (Fleet Foxes, bland annat) och ska låta som Our Ill Wills, fast inte lika dramatiskt, ska släppas vintern 2010. Alltså har de fram till sista februari på sig att släppa den, om man ska följa årstiden. Planen är enligt Merge att skivan ska släppas 23 februari. Det är bättre att veta än att gissa tycker vi.

På PSL finns även en intervju med Olénius att läsa.

Julian Casablanca från The Strokes släpper nästa vecka sin solodebut Phrazes of the Young och mindre än en månad senare kommer han till Stockholm! Den första popiga singeln från plattan har spelats friskt medan den andra låten ännu inte fått lika mycket speltid, men det låter helt klart intressant.

När och var?

1 december – Stockholm, Göta Källare

Biljetter?

Biljetterna släpps fredag 30 oktober och kostar 280:- + serviceavgift. Köps via Zeticket.

MySpace?

myspace.com/juliancasablancas

Den kommande sommarens festivaler känns i dagsläget alldeles för avlägnsa men Peace & Love passar på att presentera en bunt klara bokningar redan idag och biljetterna släppte man redan den 1 oktober.

Datumen för nästa års festival är 28 juni till 3 juli och temat för festivalen är ”Frihet”.

De redan klara bokningarna:

Sick of it All (US)
Markus Krunegård
Hardcore Superstar
Brother Ali (US)
Amanda Jenssen
Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern
Roffe Wikström
Glesbygd´n
The Accidents
Skumdum
Fibes, Oh Fibes!
Taylor Mali (US)
Name the Pet
Avatar
Thee Suspenders

Läs mer om festivalen på peaceandlove.nu och köp din biljett redan nu om du är sugen.

Death By Kite – Treehouse

Som denna låt börjar, i något som påminner om introt till någon hemsk noiserock-låt är det svårt att tro att det ska sluta bra. Men, det gör det ju givetvis. Den danska trion Death By Kite, från Köpenhamn, levererar något som är tillräckligt melodiöst någonstans i den skräniga och lo-fi-liknande ljudbilden, vilket gör att det går att det går att fatta tycke för det, ordentligt. Låten Threehouse finner ni på EP:n Wave II.

Dignan – Two Steps

Nästan så långt söder ut man kan komma i Texas ligger den lilla staden McAllen med dess c:a hundratusen invånare. Fem av dessa har valt att starta ett band tillsammans som heter Dignan och musiken de spelar är mycket harmonisk folkrock och bjuder på någon sorts musik, som låten Two Steps från EP:n Cheaters & Thieves.

Doveman – Angel’s Share

Thomas Bartlett är mannen bakom Doveman och är likt många andra popmusiker i dag klassiskt skolad. På piano dessutom. Bartlett har tidigare spelat och spelat in med bland annat Antony and the Johnsons och The National. När han spelade in covers av hela soundtracket till den gamla filmen Footloose fick han dessutom en hel del uppmärksamhet.

Låten Angel’s Share skulle nog lättast kallas chamerpop och placeras i ett fack med tidigare nämnda Antony and the Johnsons men framstår som betydligt mer lättsmält med en mindre utstickande röst och de subtila stråkarna. På albumet The Conformist finner ni låten.

Solander – Berlin

Solander är ett band från Malmö, även om det faktiskt startades i Göteborg och det har funnits ända sedan 2005 i olika formationer. Det består av Fredrik Karlsson och diverse människor från Malmös musikscen. På MySpace nämns Anja, Klas och Hannes som medlemmar tillsammans med Fredrik, kanske är de mer permanenta än andra? Nu fyra år efter starten har debutalbumet Since We Are Pigeons släppts och där finner ni låten Berlin. Grymt charmig och dunkel indie-country.

« ÄLDRE RELEASER