tram7

Avner värmer upp något som blir en Sincerely Yours kväll. Men ingen är på Landet denna kväll för att se den gula artisten. Det vet alla som står och trängs på Landets lilla övervåning. Folk står utanför rummet, precis vid trappan upp. Så fullt är det på vad som förmodligen är jjs andra spelning, någonsin, och deras första i Stockholm. När Avner gjort sitt för att dra ut på tiden och kvällens DJs återvinner poplåtar som publiken med sannolikhet hört hundratals gånger börjar det närma sig. Någon i folkmassan är trött på att vänta och utbrister ”spela nu då för i helvete”.

Det är inte lätt att förstå vad folk förväntar sig av kvällen, men det är däremot lätt att förstå att de är nöjda med vad de hör. Ett litet blont yrväder sätter sig på scenen, med någon annan, och någon mer. Eftersom jj lyckats briljant med sin marknadsföring som gått ut på att inte berätta någonting om sig själva, är det osäkert vem av herrarna på scenen som faktiskt är med i jj. Ett bildspel med bland annat hästpolo projiceras på väggen bakom människorna på scenen. Någon av dem hoppar omkring till musiken som inte särskilt oväntat inte spelas live. Publiken är med på noterna och när den andra singeln from africa to málaga spelas blir det någon form av klassisk pop-allsång.

Spelningen i sig är varken bra eller dålig, men det som slår en med häpnad är hur bra de lyckats att fånga folks intressen. Det är många välkända ansikten som är på Landet denna kväll och även om det kan vara på grund av jobb, så märks det att dessa människor är minst lika intresserade av jj som resten av publiken. Vare sig det handlar om musiken, få en skymt av bandet eller bara ha varit där, på en utav deras första spelningar. Public Execution, eller något åt det hållet står det i slutet av bildspelet. Det känns väldigt mycket Sincerely Yours över det hela. På gott och ont.

Skrivet av Mats och publicerat 23 september 2009